Deep web: nätets mörka källare

På nätet träffas man. Det är väldigt svårt att säga något annat, trots den äldre generationens ivriga argument för motsatsen. De allra flesta hemsidor som lyckats nå någon vidare anmärkningsvärd storlek har haft mötet i centrum. Det finns sociala koder, umgängesformer i oändlighet såväl som platser för avskildhet och eftertanke – som i sig understryker att nätet i övrigt alltså är en social upplevelse. Kort och gott: det sociala nätverk som du har och förlitar dig på i vardagen är detsamma på nätet, fast med ett annat språk och på en smula förändrade villkor.

Helt naturligt är det därför att slutna grupper uppstår. Så gör människor – hittar förenande faktorer som de anpassar sig i grupper efter, använder gemensamma nämnare för att vara ensamma och starka tillsammans. Men internet har inneburit en totalrenässans för dem. Där tidigare klubbar, sammanslutningar och föreningar krävde regelbundna fysiska träffar kan nu dito samlingar människor med något gemensamt ha löpande kontakt utan att någonsin ens ha sett varandra. Dessutom finns helt nya spännande hemligheter att vårda i grupp. Ljusskygga sysselsättningar som barnporr, drogdiskussioner och till och med mordbeställningar behöver ej längre hanteras där de hanterades förr, var fan det nu var. Facebooks antiteser finns överallt: man måste bara titta noga, och kanske med ögon man är ovan vid, eller till och med okunnig kring.

En typisk deep web-diskussion. Lite svamp, någon?

Det kallas för deep web. För att göra ett cykelinstruktionshäfte av bibeln (mitt festliga sätt att säga ”en lång historia kort”…) är det de sidor av internet som inte är åtkomliga för Google. Det finns uppgifter som visar på att the deep web, eller undernätet som det kallas på svenska, rymmer mer än 500 gånger så mycket information som det nät som vi kallar hem. När du googlar något så letar sökmotorn bara bland 0.03% av all existerande information – resten är dolt. Till allra största delen utgörs undernätet av sådant som Google inte se insidan av: sidor som av olika anledningar saknar inlänkningar, lösenordsskyddade sidor eller sidor som enbart utgörs av Flash eller Javascript. Men det finns också annat.

De vanligaste toppdomänerna i Sverige är .se, .com och .nu. Men för att komma åt mycket av det som finns på undernätet måste man gräva sig ner bland .onion-toppdomänerna. De är utvecklade för att kunna erbjuda mer anonymitet, och kräver att man surfar med mjukvaran TOR installerad i sin webbläsare. Det tekniska åsidosatt: här pratar vi sidor med innehåll som du och jag aldrig orkat föreställa oss förut. KimJongChill, Redditanvändare, berättar:

There are communities of serial killers on tor where they share tips and tricks of the trade. All I learned from it before uninstalling tor and taking a long bath is that you should never, ever start up a conversation with a friendly man as a lone traveler heading through a small town. That’s just asking to be turned into a sex mummy stashed in some guy’s storm shelter.

Ännu sjukare saker händer. Hoppa över följande stycke om du ogillar barnamord. Seriöst, det här är riktigt riktigt vidrigt. ChromiumTWIST:

I used to trawl the Deep Web quite a bit when I was younger. I admit I saw some crazy shit in my time and thought I was pretty desensitised to it all until I came across one particular board. On this board there were around 80 people who were trying to sell their newborn babies to people who wanted to ‘Fuck’ the soft holes in their heads where the skull hadn’t properly formed yet (pics of the babies being bid on were posted). It was fucking sick. Babies were going for upwards of £20,000 and it seemed some people were actually making a living off of having babies/kidnapping babies for this purpose. Some even seemed to be getting off on the thought of mangling this poor babies brains.

Redditanvändaren gigitrix sammanfattar mitt intryck av the deep web rätt bra:

90% trolls, the rest is freakier than you can possibly imagine

Deep web utgörs alltså hårdraget till ena hälften av tomma sidor eller fåniga flashfilmer, upplagda enbart för vänners skull – och den andra barnporr, knarkförsäljning och seriemördardiskussioner. Tillgängligt för alla att se, bara man har de rätta verktygen. Man blir mörkrädd av att tänka på att man inom fem minuter skulle kunna sitta framför det säkerligen hemskaste man sett i hela livet. Eller inför något totalt intetsägande. Överallt där man kan läsa om deep web på nätet finns det båda skakade vittnesmål från mänsklighetens baksida – och folk som säger att de är troll, och att undernätet i själva verket inte är något spännande alls. Kanske något TV-piratkortsdiskussion, men inget mer olagligt än så. Hur kommer det sig att åsikterna går så brett isär? De vidriga historier om småbarn och torpeder – vem har hittat på dem, och för att skrämma vem? Den enkla förklaringen skulle kunna vara att det är så 4chan och allt de står för fungerar. Det faktum att jag sitter och skriver det här nu kan duga som bekräftelse, även om gärningsmännen själva aldrig nås av den. Tanken att någon någonstans kanske är lurad räcker som incitament, längre än den vanliga nätanvändaren anar. Vad vet vi alltså egentligen, vad råder det konsensus om? Jo, att undernätet finns. Och att det finns människor som använder det för olagliga syften. Sen är det upp till dig själv att inse hur pass olagliga? Vill du själv ut på undernätet och leta? Klicka på bilden till vänster, den innehåller bra instruktioner för hur du ska göra. Följ dem noga och utgå från den gömda wikisidan. Berätta sen vad du hittat.

Dessa nätets slutna sällskap finns överallt, stora som små, trolls som seriösa. De är inte sällan, fullt förklarligt, svåra att hitta men vet man vad man letar efter går det ganska bra. Framför allt eftersom sånt här har en tendens att sprida sig. Hemligheterna själva fortsätter vara hemliga, men kontexten, ramverket i vilka de avhandlas, finns där. Tomma intetsägande sidor, med som mest ett användarnamns- och lösenordsruta att fylla i. Som stumma vittnen till vad som pågår där inne står de nätet runt och retar tyst vår fantasi. Några jag själv stött på är http://untitled.com/, https://endoftheinter.net/ och https://darkode.com/. Förmodligen är de bara fildelningsnätverk där folk delar harmlösa hollywoodfilmer och Rix FM-musik med varandra. Men efter att man insett vad som kanske finns på the deep web kommer man nog aldrig mer se en hemlig plats på nätet igen, utan att känna ett visst mått av misstänksamhet.

En kommentar till “Deep web: nätets mörka källare”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *