De senaste dagarna har jag tänkt lite på konceptet baklängesfilm. Det är idén om att när man spelar upp filmer baklänges så blir det en ny och fräsch story av en måhända redan söndertittad film. Idén verkar ha fötts hos Youtubaren BigShot210, som i juni 2007 lade upp en baklängesklipp version (som tyvärr verkar nertagen av royaltyhungriga rättighetsinnehavare) av Hajen vars plott sammanfattades så här:
The story of a shark who throws-up humans until they open the beach.
Senare, 2009, startade Reddit-användaren sixdoublefive321 en episk tråd kring idén, som fick massor av feedback och förslag. Detta går ju dock naturligtvis att applicera på i princip alla andra filmer som nånsin gjorts, varför roligheten ALDRIG behöver ta slut!
Med detta i bakhuvudet twittrade jag häromdagen några festligheter på temat (delvis inspirerade, eller om man inte tycker om mig, snodda av de redan befintliga, delvis egna):
Efter ett ovanstående tweets fick positiv feedback tyckte jag det var synd att inte löpa hela linjen ut, så jag hittade på hashtaggen #baklängesfilm och körde igång vitsmakandet på bred front. Resultatet blev fantastiskt – över 500 tweets på temat från folk över hela svenska Twitter, och många många glada tillrop från läsare som inte tyckte de själva hade fantasin att bidra. I skrivande stund kommer det fortfarande nya tweets i ämnet, nu fem timmar efter att jag skrev den första #baklängesfilm-märkta tweeten.
Nu tänkte jag samla mina favoriter i en lista, så ni som uppskattade denna pseudovirala roliga timme vet var ni kan hitta dem när ni behöver ett garv!
- American Pie: Ett gäng killar får tillbaka sin oskuld.
– av Bradagidag
- Hulken: En stor, arg grön man förstör för mycket saker så folk tröttnar och krymper honom.
– av jensjonasson
- Jönssonligan: Tre män lämnar semestern, lämnar pengar i Franz Jäger-skåp och ställer tillbaks diverse saker där de hör hemma.
– av Lilltheir
- Exorsisten = en präst smittar en liten flicka med vinterkräksjukan.
– av CillaJackert
- 127 Hours baklänges: En gubbe utan arm springer ut i öknen och hittar en arm.
– av Riksfittan
- Änglagård: Dryga människor flyttar till Sthlm
– av m4g1c4
- Dirty Dancing: En tjej anlitar en jättedålig danslärare men blir i alla fall pappas flicka
– av dragnetjonas
- Titta, han snackar!: Barnet pratar och måste därför oskadliggöras genom att köras upp i livmodern igen.
– av NHURB
- Bamse räddar situationen, spyr sen i en burk, ger den till Lille Skutt som springer upp med den till farmor på höga berget.
– av standupmats
- Night of the living dead: Milis skjuter ihjäl svart man. En massa halta och lytta människor protesterar; begraver sig själva
– av pellmin
- Black Swan: smal tjej återuppstår från de döda inlindad i fjädrar, får en psykos, slutar vara bicurious och blir fett tråkig
– av avfallskvarnen
- Singing in the rain = eftersom en skådespelare har så gäll röst återgår man till stumfilm
– av CillaJackert
- Pretty Woman: Fin flicka möter Richard Geere, går ner sig och börjar hora.
– av ACWindh
- Den ofrivilliga golfaren: Stig H Olsson blir sämre och sämre på att spela golf och åker till Skottland för att bli ännu sämre
– av NHURB
- Forrest Gump baklänges: en man tråkar ut sina parkbänksgrannar tills de ger honom chokladbitar så han kan fylla sin ask
– av TemporaryKings
- Spider-Man: En spindel blir biten av en radioaktiv man, och börjar kort därefter beklaga sig över I-landsproblem.
– av Osundell
- Lost in translation. Ung het tjej dumpar tråkig gubbe för cool fotograf.
– av MikaelSol
- Godzilla. En jätteödla hjälper till att bygga en stad och moonwalkar sedan ner i vattnet.
– av jensjonasson
Naturligtvis var det en och annan som inte var helt överförtjusta över att ca alla filmer som finns spoilades på löpande band, men förhoppningsvis hade majoriteten kul. Jag hade iallafall det!
Avslutningsvis vill jag och ståta med mina egna roligheter under denna tisdagsförgyllning. I likhet med de första tweetsen jag skrev i ämnet är även dessa delvis inspirerade av genier roligare än mig, men andra har jag faktiskt kommit på helt själv. Vilka som är vilka lämnar jag till er att gissa.
Nå, hoppas verkligen ni hade lika mycket kul som jag, och tack för att ni hängde med!
Det finns så mycket att skriva om den här filmen. Det finns så mycket att prata om. Den stakiga uppläsningen av hur en PR-sugen kristen lärare tror att hans elever “snackar med varandra”. De retoriska svängarna för att få fram att mobbning är ett obefintligt problem på Ekebyholm (och i förlängningen, människorna som tycker dessa formuleringar är välgjorda). Den krystade utstrålningen som får skolan i Ondskan att verka som ett genusmedvetetet ekodagis. Den lugnande musiken i bakgrunden, som i sitt sammanhang känns lika lugnande som någonsin Beethoven i Clockwork Orange. Men inget går att säga som överträffar upplevelsen av att se filmen med egna ögon. Gör det nu. För imorgon kommer det här vara nästa Skogsturk.
