Därför bör vi införa en grundläggande journalistutbildning i lågstadiet

Min krönika i Medierna i P1 27/6-15. Dra till 12.10 i klippet nedan för att lyssna på den.

Niklas är oskyldigt dömd för människorov. Han heter egentligen inte Niklas, men vi kan kalla honom så. Han är dömd av en mobb på internet, hundratusentals människor på Facebook, Twitter, Instagram och Flashback, som anser att det Niklas som kidnappade Lisa Holm. I bilder och texter pekas han ut som psykiskt störd och farlig, och som den självklart skyldiga. I bilderna och texterna står hans hela namn, personnummer, adress och bild med. Niklas är oskyldig till människorov, han har inte haft någonting med den fruktansvärda historien om Lisa Holm att göra. Men under veckoslutet då Lisa Holm var försvunnen såg hundratusentals, kanske fler, bilder och texter på internet som påstod motsatsen. Niklas bor någonstans i det här landet, och vandrar runt på samma gator, står i samma köer, som alla de människor som minns honom från efterlysningar på sociala medier.

Jag vet inte hur Niklas känner sig, men en gissning är: inte helt trygg.

Efter att historien om försvunna Lisa Holm fick sitt tragiska slut har många diskuterat hur fallet behandlades i media. Polisen har påstått saker, chefredaktörer har sagt emot dem. Att medieetik diskuteras efter ett nationellt drama som det här är naturligt och en del av vår branschs utveckling. Men vad vi inte pratat alls om är mobben som drevat vid sidan av oss journalister, och varför de är ett minst lika stort problem. Jag blir ärligt talat skräckslagen av den gigantiska okunskap som blottats hos de miljontals svenskar som använder sociala medier. Den akutsituation som gäller när det kommer till hur lite som krävs för att vi ska förstöra någons liv.

lisaholm

Ryktet om att Niklas skulle vara inblandad i Lisa Holms försvinnande tycks födas mellan tisdagen och onsdagen på Flashback. Någon gång natten till torsdagen börjar posten där Niklas hängs ut med personnummer och bild spridas för fullt på Facebook. En av bilderna jag hittat med uthängningen i sin helhet har klickats 113 000 gånger bara den – och det är bara en skärmdump av Facebookposten. Så vad hade Niklas gjort för att ha dragit på sig denna uthängning? Bokstavligt talat ingenting. Betett sig lite märkligt på internet, kanske. Men med antydningar om hans psykiska hälsa och brottshistorik byggde man en kidnappare och våldsman av honom, och i den upphetsade stämning som rådde räckte det.

Tidningar, tevekanaler och radiostationer där journalister arbetar lyder efter det pressetiska systemet. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Men på sociala medier – som i många fall kan få en sprängkraft mångdubbelt större än enskilda tidningar – finns inga pressetiska riktlinjer. Trots att en delning i allt väsentligt är detsamma som en publicering ställs inga krav, finns ingen självrannsakan, saknas det en etisk ryggrad.

Pöbelpublicistiken är ett faktum. Svenska folket kan publicera sig, men vet inte hur man gör det på ett ansvarsfullt sätt. Om den här kunskapsluckan skulle täppas till skulle flera problem få sin lösning eller åtminstone möjligheten att diskuteras på ett mer nyanserat sätt. För det första skulle förhoppningsvis uthängningar på sociala medier som riskerade försätta en person eller dess familj i fara upphöra. För det andra pekar det låga förtroendet för vår yrkeskår på att många tror att en journalists jobb bara är att kopiera och klistra in efter diktat från en illa dold partistyrelse. Om fler hade kunskap om de många och komplicerade steg som ligger bakom en bra publicering hade inte bara journalistföraktet fått sig ett knäck, utan läsarens förväntan på oss hade också höjts. Med pålästa läsare kan journalistiken bli bättre. För det tredje skulle vår gemensamma informationsmiljö kunna utnyttjas till dess fulla ack så efterlängtade demokratiska potential.

Vi kan uppnå det här, men då måste vi börja tidigt. Vuxengenerationen är delvis förlorad, så vi måste se framåt. Barn och unga är i dag bättre på att hantera smarta telefoner och sociala nätverk än sin föräldrageneration. De lär sig intuitivt genom att pyssla med dem redan som små barn. Men källkritik och pressetik är ingenting man lär sig automatiskt av att sitta med en Ipad. Här måste vi inse att det finns en lucka i allmänbildningen, och täcka den i grundskolan. Anette Novak, som gör medieutredningen. Gustav Fridolin, utbldningsminister. Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Vem jag än behöver ropa på, en gång för alla: mitt förslag är att vi inför en grundläggande journalistutbildning i lågstadiet. Alla barn ska veta vad det innebär att sprida vidare en uthängning, för alla kommer hamna inför en. Då är det upp till oss att se till att barnet vet vad som är rätt.

Om inte annat så för Niklas skull. Niklas som är oskyldigt dömd för människorov, för att hundratusentals personer struntar i att kolla den allra enklaste fakta innan de förstör någons liv.

34 reaktioner till “Därför bör vi införa en grundläggande journalistutbildning i lågstadiet”

  1. Varför inte införa ett straff för de som publicerar identifierbar information om personer, som inte är dömda? Straffet ska även dömas ut för pressen, som tex. redovisade namn och bild på “35-åringen” , som påstods ha mördat Palme!

    1. Det spelar ingen roll att det finns lagar. Innan åtal väckts, och en ev dom ställs, så kan en persons liv redan vara förstört, genom att förtalet delats och därmed publicerats 10 000-tals gånger.

  2. Spelar ingen roll när folk har unkna ideologiska motiv för arrangemanget ljuga. Mycket skräp startar ju i nazistiska forum.

  3. På vilket sätt är personens liv förstört? Tre andra personer har häktats, det är konstaterat att det inte var han som gjorde det, och alla vet det. Ja, det var säkerligen en tuff vecka för honom innan rätt gärningsmän hittades. Nu vet man att det inte var han. Life goes on. Tycker att det är löjligt hur mycket man överdriver påverkan på den oskyldigt utpekade liv. På vilket sätt skulle detta ha några som helst effekter på hans liv IDAG? Att han blir sedd som ett creepy miffo möjligen, men det blev han ju redan innan. Ingen skillnad. Förklara gärna exakt vad det är ni menar skulle påverka hans liv nu i efterhand?

    1. Du har inte tänkt på hur det blir till exempel om han ska söka jobb? Eller leta efter kärleken? Det första som antagligen dyker upp på Google när man söker efter hans namn är artiklar/statusar där han blir falskt anklagad för människorov, mord osv. Inte en jättebra merit att ha med sig i livet.

    2. Killen som blev oskyldigt misstänkt för mordet på Anna Lind får fortfarande mordhot idag, trots att den rätte gärningsmannen är dömd och sitter inne. Det finns puckon.

      Jag bor i samma (väldigt lilla) stad som den här “Niklas” och det spelar ingen roll att 3 andra är misstänkta, det pågår en häxjakt på en oskyldig man just nu. Han kommer vara tvungen att byta stad för att kunna leva ett normalt liv.

      Tycker att man ska chilla lite innan man förminskar någon annans öde.

    3. Du antar att alla i hela världen är perfekt pålästa, vilket faller på sin egen orimlighet. Ta som exempel komikern Shan Atci, som var på väg att bli riktigt stor för ett par år sedan – programledare för lilla Melodifestivalen, etcetc – då han blev anklagad för våldtäkt av en tjej han haft sex med på turné. En Skånetidning med SD-anknytning väljer att gå ut med hans namn och bild på förstasidan. Snart vet “alla” vem den våldtäktsanklagade är.

      Mindre än en vecka senare visar det sig att tjejen ljugit för polisen, hennes egna kompisar vittnar mot henne om hur hon medvetet raggat upp komikern och ångrat sig dagen efter(tydligen inte första gången). Hon erkänner att hon ljugit. Tidningarna meddelar detta i små NIB:ar, men nu helt avidentifierat (“den kände komikern är nu friad”.

      Än idag är Atci “han den där med våldtäkten”, och hans karriär är i princip helt omintetgjord. Folk har ingen aning om att han blev helt friad, inte ens åtalad.

  4. Signaturen “Överdrivet” är det synd om. Han tycks inteha någon aning om hur ett mänskligt fungerar.
    Molle

  5. till Överdrivet: Kan vi prova på att lägga ut dig med personnr, adress, bild som misstänkt? så kan du berätta hur töntigt å överdrivet det känns att få hatbrev ” onda ögat” blickar på stan.
    Det finns sjuka människor där ute som inte hänger med i nyhetsflödet å sväljer allt som skrivs på flashback osv…
    Det finns oxå galna människor som med ord vill förstöra för oskyldiga pga svek, hat, svartsjuka. Samtidigt är så är dessa kanaler fantastiskta När det gäller att snabbt få ut viktigt info på!

  6. Önskar vi kunde införa dödstraff för såna här lägen. Så jävla synd det som hänt.
    mina tankar går till familjen.

  7. Pffft. “låga förtroendet för [er] yrkeskår” har yrkeskåren skapat helt på egen hand. Vad spelar det för roll om vi vet vad som ligger bakom en bra publicering när nästan allt är dåliga publiceringar?

    Vi vet att det beror på att Aftonbladet/Metro-journalistik med copy/paste och clickbait-rubriker ger mest pengar per journalist-tid och att yrkeskåren förmodligen har väldigt lite val i frågan, men försök inte få det till att det är ett oförtjänt förakt; även om ni hellre skulle vilja begå äkta journalistik så är det få, knappt några, som gör det. Oavsett varför.

    Vill yrkeskåren tas på allvar så får den tamejfan sluta producera nästan hundra procent dynga också. Skulle detta mot all förmodan häna så är väl nästan allihop arbetslösa, tyvärr, men där har vi priset. Rättvist förakt eller byt jobb. Sorry.

  8. Jag läste i flashbacktråden och uppgifterna om den här personen diskuterades med stor skepticism. Alltså, i flashbacktrådar förekommer så många rent knepiga människor, provokatörer, posörer, desinformatörer av alla de slag. Du kan inte läsa en lång flashbacktråd utan att automatiskt börja sålla och bli skeptisk till det du tar in. Så det förhållningssät Werner påstår sig eftersöka är redan legio på flashback.

    Den som vill förbättra journalistiken i sverige bör avskaffa presstödet och förbjuda skattepengar i någon form att användas till reklam. Då skulle journalisterna återigen bli tvungna att betjäna sina läsare snarare än att försöka desinformera sina läsare i andra intressens tjänst. Och därmed bli mindre avskydda av sina läsare.

  9. Till skillnad vad som alltid framställs så har media (gammelmedia) blivit enormt mycket hänsynsfullare när det gäller den personliga integriteten än den var för 50-100 år sedan.

  10. Jag lyssnade på radioprogrammet om mobben, illa, mycket ill, men sen började lovprisadet av grävande undersökande och bakgrundskollande duktiga svenska journalister….
    Då tröttnade jag.
    Kom direkt att tänka på “svenskarna” som våldtog en kvinna på finlandsfärjan. De var “Svenskar” intill dess hela alternativmedia haft rätt medborgarskap ute i många dagar…

  11. Sedan grekerna strukturerade berättarkonsten och gav den ett namn: dramaturgi, har vi känt till att sex, våld och hasard “säljer”. Tyvärr har vi få publicister i Sverige. “Nyheten” är en kommersiell produkt bland andra och nyhetsjournalisten bygger sitt eget varumärke.
    Det kanske behövs en uppdatering av journalistutbildningen, men framför allt en allmänbildad befolkning.
    Staten har t å utredningar igång. DEMOKRATIUTREDNINGEN och MEDIEUTREDNINGEN. Där bör befolkningens samhällskunskap diskuteras och nya idéer prövas.
    Att folket nu kan publicera sig är nyttigt. Därigenom blir det också möjligt att direkt avläsa hur illa det är ställt. Med tanke på de stora förändringar landet står inför, är folkets brist på samhällsförselse kanske det farligaste hotet mot demokratin?

  12. Undrar vad “Överdrivet” skulle tycka om hen lades ut på nätet och visade sig vara oskyldig……Bara gå vidare…jorå….

  13. Källkritik ingår redan i undervisningen på lågstadiet. Kursplanerna (som finns på Skolverkets hemsida) innehåller en hel del om detta. Ett exempel är i SO-ämnena, där ett litet utdrag ur det centrala innehållet lyder “Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.” Och det behövs verkligen.

  14. Så länge en server tex Flashbacks inte finns i Sverige kan man skriva vad som helst där,hänga ut vem som helst med namn pga att Sveriges lag inte hänger med. Står servern i Sverige och man hänger ut nån kan man åka dit på förtal men har man utgivningsbevis för bloggen gäller samma lag och regler som för tidningar. Varför tror ni Flashbacks servrar står utomlands??

  15. Vissa poänger i inlägget, men också en otroligt pösig von-oben-attityd till de dumma läsarna som tydligen inte fattar ett smack om man inte leder dem vid handen – en dryg, naiv självgodhet på den egna yrkeskårens vägnar som också hörs tydligt i sättet att tala i programmet. Det är “Vi journaliiister” för hela slanten, och att tidningarna (särskilt kvällstidningar) gör misstag som får negativa följder är tydligen utomordentligt sällsynt. Jaha?

    Werner kanske ser det som att han bara diskuterar de som agerar privatspanare och aktivt hänger ut misstänkta eller andra online på lösa grunder, men hans von-oben-attityd slår mot hela den mediala publiken, så fort denna inte nöjer sig med att fromt tänka “det måste vara sant för jag läste det i tidningen/hördet på SR” och så vidare. Och idag är det senare helt otillräckligt som bullshit-filter. Tidningar och gammelmedia idag både spånar loss mycket mer, i olika avsikter, och håller inne med mer av ideologiska skäl än de gjorde för bara 25 år sedan.

  16. Detsamma var det när FLYGKRASCHEN I FRANKRIKE inträffade.
    Det verkar märkligt att Lufthansa och den tillsatte åklagaren så förhastat utpekar andre piloten Andreas Lubitz som orsakat kraschen med flit och kört Airbus A320 i backen. Det gällde att få utpekat en syndare till olyckan så snabbt som möjligt innan haverikommissionen ens startat sitt jobb. Det kan mycket väl ha vara ett tekniskt fel som orsakat hela händelseförloppet. Nu utpekas han som massmördare av de slutsatser som de hitintills dragit av den ena svarta lådan. Andre piloten kan ha drabbats av någon typ av kollaps på grund av stress.

    Lufthansa-chefen Carsten Spohr kan ha anledning att rikta all uppmärksamhet på pilotens psykiska tillstånd för att själva undgå ansvaret för händelseförloppet. Hur kan man vara så självsäker och uttala sig i dessa ordalag som ” vansinnesdåd av den typ piloten Andreas Lubitz genomfört”.
    Lufthansa slåss för sin överlevnad och då vill de inte komma i dålig dager och få hård kritik och bli tvungen att utbetala stora miljardbelopp i skadestånd till de anhöriga – det skulle vara rena rama ”dödsstöten” för hela företaget.

    Nu satsas det för fullt från företagets sida på att Andreas Lubitz är den stora ”syndabocken” och en självmordsbenägen galning. De har pressat personalen till det yttersta för att kunna kunna hålla prisnivån så lågt som möjligt genom att använda sig av uthyrningsföretag av billiga piloter.
    Innan man uttalar sig om olyckan så borde haverikommissionen först och främst få påbörja sitt arbete och undersöka båda ”svarta lådorna” och utomstående vittnen och inte springa runt i stan där piloten växt upp för att fiska upp allt negativt som kan användas mot honom bland skolkamrater, vänner med ovidkommande skvaller. Han är dömd på förhand utan någon rättegång.

    Detsamma gällde den kvinna i Arizona USA som satt 22 år i fängelse för ett mord hon inte hade begått via falskt vittnesmål att hon erkänt brottet.
    Media spekulerar och pilotens föräldrar får stå skott för denna tragiska olycka i resten av sina liv för dessa absurda spekulationer som visar sig inte innehålla någon uns av bevislig riktighet. Men Lufthansa-chefen underblåser dessa spekulationer för att bibehålla koncernens positiva rykte och då passar det som hand i handske att ge denne unge man all skuld och syndabocksstatus.

    Lufthansa har det övergripande ansvaret för flyghaveriet hur än de vrider och vänder på skuldfrågan. Andreas Lubitz har blivit godkänd och anställds som andrepilot av Lufthansa. De är de som är ansvarig för alla kontroller på de stationer han har passerat för att få sätta sig i cockpit och inta den ansvarsfulla uppgiften att manövrera planet enligt gängse direktiv. Varför förbigår företaget haverikommissionens arbete och drar slutsatser på lösa grunder? Det finns säker starka skäl till det?

    Nu i dagsläget har det kommit nya uppgifter där läkarna visste om hans hälsotillstånd och depressiva problem men ändå godkände honom som helt kompetent att återuppta upp sin profession som pilot.
    Varför gömmer sig företagets ledning och undviker att svara på relevanta frågor angående haveriet. Här är tydligen en hund begraven. De var ju så självsäkra på att ansvaret inte låg på dem utan lades helt på Andreas Lubitz. Nu vägrar de att tala med media när dom verkliga frågeställningarna de ställs inför.

  17. Tyvärr har skvallersajten FB (flashback är värst) genomslag och alla vi som är någorlunda offentliga får finna oss i att utsättas för detta i evigheters evighet. Går inte att komma åt. Och alla som vill får smutskasta oss. Visst är det ett underbart samhälle vi har. Och förföljelserna kommer att följa mig till döddagar. Och senare också. Förtal av döda kanske mina arvingar kan komma åt. Vem vet. Är tacksam över att DN har uppdaterat arkivet så att det syns en del av vad jag har gjort i mitt liv. http://annhelenarudberg2.blogspot.se/2015/07/dn-har-uppdaterat-arkivet.html

  18. Ingen dum idé med grundläggande journalistutbildning på lågstadiet. Du skulle tydligen ha behövt något liknande, med tanke på ditt tvittrande om obildade lågpannade as.

    1. …sade killen som var oförmögen att kolla upp vems blogg han befann sig på. Citatet du pratar om är Andreas Ekströms. Jag heter Jack Werner. Lycka till med källkritikspluggandet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *