Sarkasmera med DN och de ironiserar tillbaka

DN plockar bort “antisemitisk” Rocky-serie

Löjligaste jag läst på jättelänge. I “yttrandefriheten” (den mänskliga rättigheten att få läsa alla Rockystrippar som någonsin ritats) har jag nu tagit det publicistiska beslutet att infoga serien i fråga:

Jag förstår inte hur det inte kan framgå för minsta lobotomioffer hur djupt sarkastisk denna slutkläm är. Martin Kellerman har en historia, nej ett helt konstnärskap, som går ut på att driva med sig själv, och hans alter ego Rocky skyller systematiskt och konstant sin tillkortakommanden på andra, gärna obestämbara och vida generaliserade, krafter. Alla dras över en och samma kam, alla drivs obönhörligen med tills skämtet mött sin egen axel. Man kan dra en parallell till Peter Englunds förord till samlingsvolymen av Charlie Christensens mästerverk Arne Anka: “Ankan själv står fri, hyser i all sin besvikelse och sin välavvägda hysteri inga fördomar om några grupper eller ideologier, utan avskyr alla lika hjärtligt”. I Rockys fall hittar vi t.ex. skuldbeläggande eller i allmänhet svepande kommentarer om australiensare, svanarbrudar, mexikanare och Bingo Rimer. Och då har jag verkligen inte letat långt bak i tiden efter exempel. Allt för att få fram den urmänskliga komiska poängen att vi är så ovilliga att ta på oss något som helst ansvar.

För att uttala mig som den amatörseriekännare jag är: den här seriestrippen är en tydlig drift med A: den allmänna tidsandan i Sverige just nu (Rocky vägrar ta på sig ansvaret för en begränsad kapacitet att hantera en personlig kris, detta i stil med många kända fall av att skylla på någon/något annat som varit uppe i media på sistone), B: kommentarsryttare och internetdebattörer (kommentarerna i ruta nr 2 parafraserar tydligt ett klassiskt knep att gnälla på något utan att befläcka sig själv), och C: huvudkaraktärens oförmåga att hantera relationer (kommentarer överflödiga).

Därför tycker jag att DN:s, eller närmare bestämt kulturchefen Björn Wimans, beslut att ta bort den här Rockystrippen från Påstan-bloggen är superduperastöntigt, fullkomligt omotiverat, och till yttermera visso väldigt bajsnödigt. Inte för att jag är orolig för att judarna censurerar och vill ta över världen, utan bara för att jag tycker det här är ett klassiskt exempel på överdriven känslighet.

Men alla som inte är helt blinda för undertoner måste ju medge att det finns en glimrande guldgruva av ironi att gräva ur här…

3 reaktioner till “Sarkasmera med DN och de ironiserar tillbaka”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *