En bekväm konspiration blir till

Det svenska folket är som en enda stor familj. Åtminstone i den bemärkelsen att inte ett enda jävla julfirande kan passera utan någon form av absurt drama.

Vid det här laget känner alla till historien om Åhléns luciareklam. Kommentarsfältet under en bild av ett barn med ljuskrona fylldes av hat när ett antal svenska medborgare ballade ur över barnets hudfärg. Själva bildens historia kanske dock förtjänar viss uträtning. ”Luciabilden togs fram av Åhléns inhouseavdelning för att användas i varuhusen som en skylt där man hänger lucialinnen, pepparkaksdräkter och tomteluvor”, skriver reklamaren Silla Levin som arbetar med Åhléns och fortsätter: ”Bilden användes sedan i deras katalog där de visar upp sitt sortiment inför julhandeln. För att påminna om att köpa prylar inför Lucia postade Åhléns den också på Instagram och Facebook.” Bilden är inte framtagen som reklamkampanj, utan som varuhusutsmyckning.

Om hatet tjänar det inte till att orda så mycket. ”Ingenting är skändligare än hur detta barn har behandlats. Ingenting”, skriver till exempel Sanna Rayman. Mer analys än så behöver inte kommentarernas innehåll.

Vad gäller kommentarerna som representativa för Sverige kan man konstatera att de visar tydliga tecken på att snarare ha orkestrerats från någon vargkula, än att organiskt ha fötts i den svenska folksjälen. Bland annat är det värt att notera att de innehåller termer som ”folkförrädare”, ”anti-white propaganda” och ”kulturmarxister”, vilka ju inte direkt är hämtade ur folkdjupets vokabulär, och att de publicerats i vågor på ett sätt som antyder samordning. På Twitter har jag till exempel spårat delar av rörelsen till det nazistiska forumet nordisk.nu.

Efter att detta blogginlägg publicerats hör en tipsare av sig och påpekar att även ”The Golden One”, en  nazistisk kroppsbyggare med hyfsat stor följarskara på nätet, uppmuntrat sina såväl engelsk- som svensktalande fans att kommentera på bilden.

ska%cc%88rmavbild-2016-12-05-kl-21-59-04

Med utgångspunkt i detta finns det en rimlig kritik att rikta mot för det första Åhléns, som gott och väl kunde ha varit bättre på att moderera sina kommentarsfält redan från första början. Även svenska medier, som ibland verkar så sugna på en hatstorm att dess proportioner inte spelar någon roll, kan gott ta sig en funderare. I förhållande till den stora mängden positiv feedback som bilden fick stod sig de par hundra hatkommentarerna tämligen slätt, något som även Nyheter24 nämnde när de som första medier uppmärksammade hatet: ”Som tur var så fanns det betydligt fler personer som valde att gå emot hatet och istället stötta företaget”.

Om dessutom kommentarerna var resultatet av någon ljusskygg rasistarmés mobilisering finns det ännu bättre skäl att fundera över hur man lägger upp sina publiceringar.

Det kan man prata länge och väl om, men det tänkte jag inte göra här. Jag ville bara skildra den rimliga kritik mot storyns aktörer som just nu kan framställas, och påpeka att jag delvis håller med. Men det finns en skillnad mellan att kritisera aktörerna i en berättelse som lett fram till ett otvivelaktigt offer, och att börja måla upp konspirationer. Och just det senare ägnar sig en och annan i svensk offentlighet åt just nu.

I en längre Facebookstatus berättar Katerina Janouch, debattör och författare, en historia hon kallat för En ondsint samtidssaga. I den beskrivs hur sluga och cyniska PR-hipsters (”sköna snubbar o coola brudar i lagom tajta Acnejeans och med espresson i de strama kopparna, kanske nåt råpressat också, detoxigt, Joe & the Juice-inspirerat”) tillsammans med Åhléns slängt barnet i luciareklamen till vargarna som ett offer för genomslaget. ”Ett litet barn som får schavottera? Ja, alla krig har sina offer, tänker hipstern kyligt och se klickmängden skjuta i höjden”, skriver Janouch och föreslår att reklamarna dessutom ”på förhand bokat in några riktigt elaka pennor som mot blygsamt arvode skriver något extremt osmakligt från anonyma IP-adresser”.

Sedan, skriver hon, uppmärksammas de anonyma hatarna i media vilket i sin tur leder till att svenskarna börjar misstänka varandra för att vara rasister. ”I potten finns ett oskyldigt litet barn och dess familj. Men den som inte ställer ett kommersiellt varuhus och dess reklambyrå till svars för en riktigt hjärtlös och sjuk exploatering av ett litet barn för dess egna kommersiella syften, borde få stå i skamvrån. De visste mycket väl vad de gjorde. Plus medier som hetsar på, likt publik vid en tuppfäktning”, skriver Janouch.

I kommentarsfältet till Janouchs status dyker en av de 40 000 medlemmarna i Facebookgruppen #jagärhär upp och påstår att de blev förvarnade av Åhléns. #Jagärhär är en antirasistisk grupp, vars syfte är att identifiera kommentarsfält där det hatas och översvämma dem av kärlek istället. Medlemmens påstående tycks understryka Janouchs story, där Åhléns visste vad de skulle utsätta barnet för, och här gör debattören Ann Heberlein entré. ”Åhléns agerande är så hjärtlöst och cyniskt att jag kippar efter andan. Win-win för Åhléns och hashtaggen #jagärhär: Åhléns får maximal uppmärksamhet – #jagärhär likaså. Förloraren är den lille pojken – exploaterad och utnyttjad av både en kommersiell aktör och av en antirasistisk lobbygrupp”, skrev Heberlein i en egen Facebookstatus.

(Påståendet från denna enskilda medlem i #jagärhär, som alltså är en av 40 000, har dementerats av gruppens administratörer. Det första inlägget i gruppen om Åhléns luciareklam är från den tredje december, åtminstone ett dygn efter att de flesta hatkommentarerna publicerats, vilket är bra senkommet för några som skulle ha förvarnats. Det går dessutom att ifrågasätta logiken i att en grupp antirasister skulle hållit det faktum hemligt att ett internationellt företag försöker outsourca sitt modererande av rasism till en grupp frivilliga.)

De två konkurrerande narrativen är nu alltså antingen att Åhléns, deras hov av hänsynslösa reklamare och dessutom en antirasistisk Facebookgrupp med 40 000 medlemmar gemensamt hållit ut ett barn på en bild från varuhusets lucialinneavdelning som bete för hatare och därigenom medieuppmärksamhet, eller att den grupp av internetbaserade svenska rasister som bevisligen existerar helt enkelt gett sig på det senaste av en lång rad minderåriga offer. Droppa dessa förklaringar över Ockhams rakkniv och se vad som blir kvar.

Den kritik jag skissade upp mot Åhléns och medierna ovan utgår från en verklighet där de mer eller mindre omedvetet spelar med i en destruktiv rutin. Jag löper gärna hela linan ut kring denna kritik, men det är med ljusår avskilt från svamlandet om sammansvärjningar. Konspirationsteorier är ett klassiskt sätt att slippa undan den hårda, oförsonliga verkligheten. Vi anar hellre onda viljor i illslugt samarbete ovanför våra huvuden än ser en enkel men vidrig sanning i vitögat. Om en hatstorm är resultatet av ett storföretags myglande tillsammans med en grupp antirasister är det för vissa paradoxalt nog lättare att acceptera än verkligheten: att det finns svenskar som inte drar sig för att hata barn för att de har fel hudfärg. Men varje gång vi unnar oss att försjunka i dessa fantasivärldar blir de lite bekvämare. Till slut blir de svåra att ta sig upp ur igen.

Vid sidan av detta går det att skönja något obehagligt i denna alternativa förklaringsmodell. I sina statusar avslöjar Janouch och Heberlein kanske hur de själva ser på barnet i Åhléns luciareklam. När en liten grupp svenska rasister regnar helveteseld över ett barn är det Åhléns och en antirasistisk Facebookgrupp de vänder sig emot. De ser inte ett barn, utan ett politiskt statement som provocerar och väcker hat, och den enda tolkningen jag kan göra är att barnet för allas skulle alltså inte borde ha fått synas.

För att förstå den här konspirationsteorin måste man betrakta barnet i Åhléns luciareklam som en provokation. Såvitt jag vet har varken Åhléns, #jagärhär eller de svenska massmedierna den synen på barnet. Bara en grupp rasister på Facebook. Och Katerina Janouch och Ann Heberlein?

10 reaktioner på ”En bekväm konspiration blir till

  1. Sverige är rasistiskt, menjag hoppas och tror att det kommer bli bättre. Det viktiga är att människor engagerar sig mot rasism och att man inte förnekar rasismen och dess konsekvenser. Men jag trodde att vi hade kommit längre än att ett barn med mörk hy klädd som lucia ska behöva utstå med rasitika påhopp. Man skulle gärna vilja veta hur många rasistiska påhopp det varit, vill ha proportioner.

  2. Kära Jack Werner… angående den artikel du skrivit i Metro http://www.metro.se/artikel/gigantiska-historier-och-pyttesm%C3%A5-idioter

    Bara en idiot får för sig att det finns ett enda sätt att skildra vår historia
    http://www.metro.se ”Vår historia är bred, brokig och komplex. Bara en idiot – till exempel en sådan som hatar barn – skulle kunna få för sig att det bara finns ett enda godkänt sätt att skildra den”, skriver Jack Werner.

    Artikeln är i och för sig bra skriven, men det är anmärkningsvärt att du publicerar den på källkritikens dag, eftersom den är behäftad med grova faktafel, och om inte det så i alla fall betydande generaliseringar. Du skriver om ämnet Asatro, och kastar skit i ansiktet på varenda Asatroende genom att komma dragandes med ”Soldiers of Odin” som nästan var och en av oss – däribland också jag – visat att vi inte vill sammankopplas med för länge sedan, och klart och tydligt tagit avstånd ifrån. Varför detta angrepp på en hel grupp människor som inte har det minsta med saken att göra, och en hel livsfilosofi ?

    Vad är dina källor ? Vari ligger kopplingen, utöver blotta namnet ? Är allt bara en lek med ord för dig, eller är det ett slags ”guilt by association” resonemang du tillämpar, dvs några personer har använt Odensgestalten på fel sätt, därför är alla som på något sätt haft med begreppet att göra alltså skyldiga, och därmed lämpliga att skära över en kam ?? En sak ska du veta, och det är att ifall det verkligen är så, så är det ingen objektiv eller juste journalistik du ägnar dig åt.

    Du talar om Lotte Hedagers teori som om den vore någon nyhet, men som du framställer den blir det fel i sak. Oden, Wothan, Woden som gestalt har funnits sedan minst 100-talet efter Kristus, och då fanns överhuvudtaget ingen Attilla, som du skriver om. Till och med en elementär faktakoll på nätet skulle kunna ha lärt dig så mycket, men inte ens det orkar du göra. Tämligen idiotiskt, om du frågar precis just mig.

    Antika källor, inklusive Strabon, nämner Oden långt före Kristus, och innan hundratalet har vi en ”interpretio romana” av Oden som Mercurius. Också ett standardverk i mytologi kunde ha klargjort det här. Och för övrigt är Attilla redan odödliggjord i kontinentalgermansk mytologi som Etzel, ifall du väljer Nibelungeneposet, eller Atle, om du nämner Eddan. Till yttermera visso har Hedager aldrig hävdat att den historiske Attilla skulle vara det enda och uteslutande ursprunget till Oden, så vitt jag vet (ja, jag har läst henne) som du faktiskt skriver, och det är just här du förenklar betydligt för att få allt att passa din egen tes.

    Det är inget bra källkritiskt förfarande att göra så, det må jag då säga.

    Redan Sturlasson nämner i och för sig en ”interpretio humana” (alltså tanken på att inga gudar finns, utan att de bara måste återgå på historiska personligheter) när han talar om Asarna som ”Asiamän” osv i samband med trojasagan, som var känd av islands lärde och accepterad av den katolska kyrkan under det tidiga 1200-tal då han levde. Folk har dragit ovanligt höga växlar på det här också. Vi har vulgärhistoriker typ Herman Lindquist, som i första bandet av sin svenska historia kåserat om Oden som vår förste turk och använt en mytologisk gestalt som slagträ i en nutida politisk debatt (det bör man nog inte göra – det är ungefär lika klyftigt som att använda Jungfru Maria och käre Lille Jesus som ett politiskt argument) och därifrån skulle vi – om du nödvändigtvis vill – kunna gå till en del vildhjärnor i form av Turkiska universitetsprofessorer som tvunget vill se ett turkiskt ursprung för själva runskriften, trots att alla tidiga runinskrifter typ Pietroassaringen med sitt ”gutanowi heilag” (det heliga från goternas vi, om jag ska behöva översätta för dig) vilka enligt alla någotsånär seriösa språkhistoriker sen Agrell och framåt visat att det funnits runskrift och odenstro nere i svarta havsområdet långt innan några hunner och någon Attilla slutligen kom dit, samt att de där inskrifterna inte alls är skrivet med något som ens har någon avlägsen likhet med forntida eller nutida turkspråk. Läser man Hedager, Dumezil och många andra källor, så är de alla tydligt medvetna om det, och därför stämmer det du skrivit helt enkelt inte med sanningen, även om du väl i och för sig har rätt i att Odensforskning är ett fascinerande – men FARLIGT ämne.

    Sturlasson mördades ju, som du kanske vet, mycket beroende på att hans intresse för vad som då ännu låg nära i tiden blev för mycket för vissa kristna fanatiker.

    Och för övrigt – VEM är det som ligger bakom attackerna på Åhlens så famösa Lucia-grabb ? Gjordes inte just dessa attacker ur en KRISTEN synvinkel, för finns det eller fanns det alls någon referens till ASATRO bakom de kommentarerna ?

    Återigen – om vi ska agera källkritiskt, vad, vem, vilka är dina källor för det påståendet ? Vad står i kommentarsfälten, som får dig att tro att just Asatroende skulle ha varit framme ??

    Det är en rak och ärlig fråga, och nu förväntar jag mig ett rakt och ärligt svar.

    Slutligen – Tolkien ? Vad tusan har han i sammanhanget att göra ?? Sämre litteratur har man sällan sett, hos honom finns ju bara kristendomen extremt naiva uppdelning av hela världen i godaste gott kontra ondaste ondska, lika enkelspårig som besattheten hos de rättvisans förmenta riddare som anar hemska nazistrasister bakom varje knut, men som inte kan se gradskillnader eller nyanser i tillvaron.

    Förvisso finns rasism, och förvisso är medborgargarden med svag motivering till namn och rykte ett Satans otyg, men vem är egentligen ansvariga för dem ? Soldiers of Odin lär vara en finsk organisation, inte en svensk, och den har haft tydliga problem att alls etablera sig här i landet, eftersom en del av dess dotteravdelningar nu lär vara nedlagda.

    Du skrev vettigare fhär, då du avslöjade hur ”förvarningar” från Åhléns kan ha gått ut åt olika håll, bland annat till vissa facebook-grupper – som du säkert kommer ihåg. Jag följer dagligen med största intresse dina artiklar, och kommer så göra ännu ett tag, huvudsakligen för att jag vill dig och din tidning väl, innan du försöker starta ”drev” emot helt fel personer av helt fel orsaker.

    Allt på Facebook och nätet är inte vad det synes vara, inte ens identiteterna eller bilderna – men detta borde du redan ha kunnat komma fram till själv efter förra veckans redovisning.

    Nästa gång du går in på ämnen som folktro, beklagliga missuppfattningar av Asatron, eller diverse underliga fenomen i samband med det, är du hjärtligt välkommen att tala med mig.

    Jag sitter på en hel del källmaterial och kunnande sedan sådär 20 år, och jodå – det finns säkert mycket konstiga grupperingar och högerextrema individer inom detta utomlands, men för det mesta visar sig just de inte i någon svensk insändarstorm, och som jag redan sagt finns mycket, mycket större problem inom den kristna högern – märker vi inte hur SD hela tiden tjatar om ”fädernas kyrka” – alltså den Evangelisk-Lutheranska statskyrkan, och så vidare…

    På förekommen anledning, din vän i verkligheten, någonstans i Sverige

    • Hej Erik! Vad trevligt att du läser mina texter och engagerar dig i dem på detta sätt. En vaken och kritisk läsare är den bästa present en skribent kan få. Roligt också att vi verkar dela det historiska intresset, även om du verkar långt mer påläst vad gäller nordisk religionshistoria än jag är. Nå, för att få ordning i mina svar på din kritik ska jag spalta upp dem lite.

      Även om jag förstår din poäng vill jag först påpeka att Källkritikens dag, instiftad av mina gamla kollegor på Viralgranskaren och Metro, infaller den 13 mars. Idag har bara själva initiativet presenterats, i samma tidning som min kolumn gick i tryck.

      Du skriver att jag skriver ”om ämnet Asatro, och kastar skit i ansiktet på varenda Asatroende genom att komma dragandes med ‘Soldiers of Odin’ som nästan var och en av oss – däribland också jag – visat att vi inte vill sammankopplas med för länge sedan, och klart och tydligt tagit avstånd ifrån. Varför detta angrepp på en hel grupp människor som inte har det minsta med saken att göra, och en hel livsfilosofi ?

      Här vill jag poängtera att jag, ingenstans i krönikan, nämner asatron. Min poäng är, inte alls olik din, att Soldiers of Odin skapat sig en egen och mycket egen bild av historien för att passa deras politiska syften. På intet vis jämställer jag dem med, eller låter de tala för, asatroende. Tvärtom. Och vad gäller Lotte Hedeagers teori så framlägger jag den som ett exempel på hur seriös historisk forskning ger en bjärt kontrasterande bild till denna politiserade historieskrivning. Att Oden som religiös figur är långt äldre än den gestalt Snorre Sturlasson skriver om vet jag (även om en krönika med 2900 tecken tyvärr inte medger sådana historiska redovisningar) – vilket är varför jag formulerar mig så här: ”historien om Oden var, som den beskrevs i Snorre Sturlassons inflytelserika ”Edda”, om inte direkt inspirerad så rakt av stulen från historien om hunnen Attilas erövringar”. Det vill säga: jag skriver inte om den Oden som funnits i tusentals år, utan om den Odin som beskrevs i Eddan. Jag skriver faktiskt inte heller, som du påstår, att Attila var den enda källan till Odin utan ”direkt inspirerad”. Återigen möter vi här på nackdelen med 2900 tecken: jag kan tyvärr helt enkelt inte redogöra för alla andra fenomen som haft inflytande på Odin, utan bara antyda att de är många.

      Vad gäller din fråga om huruvida attackerna mot pojken som var Lucia i Åhléns reklam kom från kristna krafter så tror jag det är en överdrift. Jag tror det hatet var mer rasistiskt än religiöst färgat. Och jag skriver faktiskt inte någonstans – det skulle knappt någonsin falla mig in att påstå det – att det var asatroende som låg bakom. Jag är rädd att du läser in för mycket i mitt omnämnande av Soldiers of Odin, som vi båda är överens inte representerar de asatroende, där.

      Tolkien och ”Sagan och ringen” finns med i min text eftersom den handlar om hur man förstår mer av sin samtid om man kan sin historia, och framför allt förstår att man inte kan representera historien på ett svartvitt sätt. ”Vår historia är bred, brokig och komplex. Bara en idiot – till exempel en sådan som hatar barn – skulle kunna få för sig att det bara finns ett enda godkänt sätt att skildra den”, som jag skriver. I detta sammanhang tyckte jag det var jättespännande att det gick en direkt linje mellan Sagan om Ringens monumentala ruiner och det postromerska Europa. Snacka om att kuppa in urgammal historia rätt in i tonåringars hjärnor! Det kan man ju svårligen vara annat än positiv till, inte sant?

      Slutligen vill jag gärna understryka att jag, i motsats till vad du skriver, faktiskt inte någonstans påstått att Åhléns på något sätt skulle ha förvarnat omgivningen för hatet mot luciapojken. Tvärtom gör jag det ytterst klart att det är mer än lovligt konspiratoriskt att tro det. Om du fått den uppfattningen av min text ovan är jag ledsen, men då måste jag be dig läsa om den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *