Nu skapar vi en svensk ordlista för nätkultur

Det svenska nätet växer. I takt med att medvetenheten i Sverige om att Internet sträcker sig längre än mail, Facebook och räkningsbetalande vidgar sig också föreställningsvärlden för vad man faktiskt kan göra där. Idéer börjar födas med nätet som utgångspunkt, istället för att ”översättas” till nätet. Många av dem hämtas dock från engelsktalande nätet, som trots att svenskar alltid varit långt framskridna nätanvändare rent tekniskt ändå ligger miltals före vad gäller kulturutövanden och immateriell kreativitet. Men i det att idéerna hämtas lånas ofta deras termer, och uttryck kopieras rakt av från engelskan utan att man bemödar sig att komma på en svensk motsvarighet. Det upplevs både lättare, mer etablerat och snyggare att skriva meme än mem.

Så vadå, är det ett problem att vi lånar engelska uttryck för fenomen som funkar lika bra på svenska? Jag vill hävda det. Nästa steg för svenska publiken är nämligen att lägga grund för en egen nätkultur, en unik dynamisk dialog mellan våra egna miljontals nätanvändare. Den har funnits tidigare, men den har aldrig blivit större än någon enstaka skogsturk här, en snel hest där. Det är dags att ta steget ut i en ordentlig och etablerad nätkultur – och i och med det måste vi ha en egen ordlista. Ett eget uppslagsverk där begrepp, ord och termer kan diskuteras, kopieras, skapas eller kritiseras.

Jag vill, i all ödmjukhet och experimentanda, försöka börja ordna upp det uppslagsverket. Och med ödmjukhet menar jag extrem sådan. Jag tänkte skapa en kort lista här under, låta den växa med tiden och lämna kommentarsfältet öppet för alla diskussioner i ämnet. För det viktigaste är inte att det blir rätt från början, utan att man bara ger sig ut och försöker. Är det ett dödfött försök må det vara hänt – men det är åtminstone ett försök.

Formatet för ordlistan tänkte jag som följer:

Engelsk förlaga (ordform): beskrivning. Exempel i mening.
Föreslagen svensk motsvarighet, eventuella varianter. Exempel i mening.
Eventuella länkar för vidare läsning.

Vilket alltså omsatt i praktiken skulle se ut såhär:

Meme (v.): en idé, mening eller ett objekt som från person till person, över Internet eller i dialog, sprids och utvecklas. Lolcats are my favourite meme, but I like that girl who pukes in live TV as well.
Mem. Skrivs inte sällan ut som ”meme”. Efter att en Sverigedemokrat råkade säga fel i riksdagen blev 40 000 miljarder ett mem.
Wikipedialänkar: svenska, engelska.

Tanken är att man ska trycka på CTRL+F om man sitter på PC, CMND+F om man har en Mac. Rutan man får upp kan man skriva in det ord man söker i, och förhoppningvis hitta en svensk eller engelsk motsvarighet beroende på vad man söker.

Vad tycker ni ovanstående format? Bör fler uppgifter läggas till, eller kan man rationalisera bort något av de faktauppgifterna jag tagit med? Ge mig er feedback i kommentarsfältet!

Mitt försiktiga inledande försök till engelsk-svensk nätkulturell ordlista hittar ni här.

Vilken är – egentligen – veckans näthit?

Under en period som, på ett sätt som jag vägrar tro är slumpmässigt, sammanfallit med vårens och därmed solens inträde i Sverige har jag nu genomlevt mina första veckor på Sveriges Radios nyhetskanal Alltid Nyheter. Det har varit en tid av lika mycket lärdomar som nöje, och det har bara gett mig mersmak. Radio är, känner jag mer och mer allt eftersom dagarna går, mitt medium.

Men lite smolk i bägaren känner jag allt av, ändå. Retweetsen uteblir, för att uttrycka mig frankt. Ni förstår, jag har såklart fortsatt hålla ögonen på mina intresseområden – d.v.s internet och dess aldrig så dynamiska kulturer. Detta både genom att mina nätsnackisar nu finns på SR-bloggen Medieormen och genom att den gode kanalchefen på Alltid Nyheter givit mig möjlighet att en gång i veckan göra ett femminutersinslag om något som slagit särskilt hårt på nätet. Jag har pratat om både “What XXX thinks I do”-bilderna som spreds på Facebook och vodkadrickande skridskonorrmän, och möjligheten att såväl utforska som berätta om fenomen i den här stilen passar mig så bra. Det är inget annat än ett rent nöje.

Retweetsen då? Jo, de kommer ju inte in, och det är det som får mig att klia mig i huvudet. Jag inser naturligtvis att de är ett både andefattigt och icke-representabelt sätt att mäta framgång, men ändå. Det säger något om engagemanget. Förut när jag skrev om internet var ni intresserade. Ni spred det vidare, ville läsa mer, gav feedback. Jag blev beroende av er omistliga hjälp i den skog internet utgör. Och när jag nu fortsätter göra i princip samma sak- fast med fler möjligheter – lyser det med sin frånvaro. Och det är såklart inte bra – om jag varken berör eller intresserar är det dags att jag gör något annorlunda.

Jag vill inte lämna området nätkultur, eftersom det ju är mitt huvudintresse. Men jag kan tänka mig sluta bestämma vad det är jag ska fokusera på i mina helginslag. Låt mig således istället för att utgå från att ni är intresserade faktiskt fråga er vad ni är intresserade av! Vilka saker i veckan är det som fångar er nyfikenhet? Vad skulle ni vilja att någon gick vidare och grävde djupare i? Vilken bild, vilken film, vilken text eller vilket mem är det som ni undrar över? Jag har möjligheten att lägga några timmar på att reda ut begreppen kring dem, låt mig då hjälpa till med det!

Kommentarsfältet är, precis som min mailinkorg och mitt Twitterkonto vidöppet. Det viktigaste är att ni har en möjlighet att nå fram. Alla förslag är av godo. Så – hit it! Sluta undra varför något händer på nätet, och fråga en som faktiskt har tillräckligt lite liv för att vilja gräva ned sig i det!

Jag är med i radio ibland…

…och då pratar jag oftast om nätkultur och memes. Denna gång i det utmärkta P3 Populär med den goda Helen Alfvegren (som programledare Tara Moshizi gladde genom att uttala hennes efternamn – ‘alvegren’ – rätt). Där sammanfattade vi det bästa av veckans nätsnackisar. Bäddar in spelar härunder så du kan lyssna när du vill – for your convenience. Vi snackar ungefär 1.05 in i klippet.

Lyssna: P3 Popul\u00e4r‘}” alt=”” />

On a different note: Anonymous intar Colbert Report?

Måste bara skriva en notering om detta hyfsat spökliga tilltag.

Colbert Report är ett välkänt amerikanskt nyhetssatirprogram, där programledaren Stephen Colbert ironiserar över politiska idiotier i USA, typ Fox News och Sarah Palin. Men i ett av de senare avsnitten av programmet hände något oväntat med programmets huvudperson….

Såg ni? I en tiondels sekund hände något med ansiktsdragen på Stephen Colbert. Vad? Jo:

Kort, kort, lånade programledarens ansikte några välkända karaktärsdrag från V, huvudprotagonisten i den tecknade serien, senare filmen, V for Vendetta. Varför är detta något särskilt då? Jo, V har med tiden kommit att representera Anonymous, den röriga och svårdefinierade organisationen hackare som härrör från den mycket välbesökta imageboarden 4chan. Anonymous står t.ex för de hackattacker som tog ner Visa, Mastercard och PayPal i protest mot att sagda företag fryste Wikileaks tillgångar i höstas.

Vad är då anledningen till denna subtila hälsning från Anonymous i ett av USA:s mest sedda humorprogram? Ingen vet. Antingen vill Colbert själv meddela att han stöder organisationen, eller så sitter det någon hackarentusiast bakom spakarna i Colberts studio. Den faktiska orsaken till det lite läskiga inhoppet vet vi dock inte med säkerhet ännu.

Sverigedemokraterna.se hackad – screenshots och bakgrundsinfo

Så,

Sverigedemokraterna.se och SDkuriren.se hackas, såhär dagen innan valet. Hyperaktuell hack, som enligt många bara gynnar SD:s redan befästa underdogposition. Jag kan hålla med. Men samtidigt är det snyggt gjort – och kul.

Från Flashback får jag veta att texten längst upp, “Seccueh Lusbmadat”, är på “ett fiktionellt språk som kreerades av Square i och med Final Fantasy X. Språket kallas, i avsaknad av en formell beteckning, för Al Bhed och talas av folkslaget med samma namn. Ur lingvistiskt perspektivt är det blott ett substitutionschiffer och syntaktiskt analogt med engelska.”. Genom en enkel dekodningsmatris förstår vi att “Seccueh Lusbmadat” betyder “Mission Complete”.

Texten längst ner, som lyder “Anyway, this cake is great. It’s so delicious and moist. Look at me still talking when there’s Science to do.” kommer från slutet på datorspelet Portal, vilket också bakgrundsmusiken (uppladdad igår på Youtube av en MrJimmieakesson) gör. Bilden som kodats i mitten föreställer en tårta. Enligt hashen längst ner så ligger några som kallar sig ”cats” bakom hacket (och man kan förmoda att de även har med den här sidan att göra).

En bättre vetande anonym kommentator upplyser mig om att texten som står i fönstrets titel, “the cake is a lie”, är nyckeln till kopplingen till Portal. Uttrycket “the cake is a lie”, myntat i spelet, betyder nämligen ungefär “det utlovade priset är bara ett icke-existerande lockbete” – vilket måste tolkas som kritik mot SD och politiken de för.

Google-cachen av hacket: om man markerar koddelen i mitten, tårtan, så kommer en gömd text fram. Den lyder “Borde inte JÅ få röda ögon på bilder”. Med JÅ avses förmodligen Jimmie Åkesson.

Beatrice Ask och facebookarna

“Nu kan man följa Beatrice Ask i hennes vardag!” utropar Moderaterna glatt via sin Twitter. Och ja, den så kraftigt kritiserade justitieministern har skaffat sig en fan page på Facebook. Den är inte helt snygg, t.ex ser profilbilden på henne hyfsat tafflig ut (och kommentaren som en viss Erik Heggestad har lagt på den, “fett! en sån där halsduk har jag också! är jag bög?”, förstärker det intrycket). Dessutom har inte Beatrice Ask själv proklamerat något på sidan, varför folks kommentarer faller rätt planlöst. Ingen konstruktiv diskussion förs – eftersom ingen styrande hand satt igång någon. Ett ganska intetsägande citat om att Sverige ska vara tryggt för alla o.s.v är den enda officiella åsikten som presenteras. Återigen känns det alltså som att någon har skaffat sig social medianärvaro utan att alls tänka igenom målet, syftet och nyttan först.

Det intressanta här är alltså inte Beatrice Asks själva nätvaro, utan det folk väljer att skriva på hennes sida. Och det är desto intressantare. De tidigaste kommentarerna, från oktober 2009, är mest glada konstateranden i stil med “Det är klart att man är ett fan av Beatrice.. Hon är ju cool!!“. Lite udda är visserligen kommentarerna som en Kipkosgei Kibusa lägger (“U hav a new friend kenyan male”), men egentligen är där inget ögonbrynshöjande. Men sen…

På sistone har det knappt kommit in några positiva kommentarer till Beatrice Asks fan page alls. Och ingen finns uppenbarligen där att besvara de negativa. Det skulle inte förvåna mig om kommentarerna raderades och hela sidan togs ned. Detta är hittills bara ett kapitalt misslyckande – snälla Moderater, om ni ska lansera någon som ni VET blivit så tungt sågade av Anonymous: gör det bättre än såhär.

Allvarligt säkerhetshål på Facebook avslöjat

Facebook pratar om ökad öppenhet. Deras tolkning verkar bred.

Säkerhetshålet, som upptäcktes av kontakter till den utmärkta teknikbloggen TechCrunch går alltså ut på att man genom enkla grepp kan se andras profiler “inifrån”, helt utan att hacka något eller gissa rätt lösenord. Allt man behövde göra var att på svenska Facebook promenera klickstigen Konto-Profilinformation-Förhandgranska min profil…

Man kommer då till ett fönster där man kan se hur ens egna Facebook ser ut utifrån ens vänners perspektiv. Där gick det alltså att komma åt vännernas chatt, privata meddelanden, vänförfrågningar och notifications. Man kunde till och med ignorera vänförfrågningar!

Det är helt enastående att Facebook, som numer har ansvar för 400 miljoner personers säkerhet, kan brista på det här sättet. Jag har sagt det förut och säger det igen – om en stark konkurrent till Facebook skulle slå igenom på svenska marknaden, då skulle Facebooks marknadsdominans faktiskt kunna rubbas. Iallafall i Sverige.