Är det för bra för att vara sant? Det är en gammal klyscha, en riktigt uttjatad trotjänare som alla hört, men ändå brukar jag tipsa om den under mina föreläsningar om källkritik på sociala medier. Och det är för att vi tyvärr brukar glömma bort den när den skulle behövts som allra mest.
Alex Schulman gjorde sig nyligen ovän med en del av nätets frankaste sanningssägare genom att kritisera TV4:s politiska kommentator Marcus Oscarsson. Oscarsson hade i en “fempunktsplan” lagt fram egna politiska åsikter om vad som behövde hända framöver, bland annat att Europa måste ”säkra gränserna” och med ”maximal kraft stoppa all islamism”. Detta var nödvändigt för ”Europas överlevnad”, menade Oscarsson.
I ett avsnitt av podden “Alex & Sigges podcast” beskrev Alex Schulman denna retorik som “direkt från Sverigedemokraterna”, och påpekade att en förment objektiv politisk kommentator inte bör blanda sitt kommenterande med egna åsikter. “Han går från att vara en person som rapporterar om politik till att bli en person som uttrycker politiska åsikter”, sade Schulman. En konflikt uppstod som enligt kvällstidningarna ledde till såväl krismöten som ordkrig.
Marcus Oscarsson är sedan innan omtyckt bland sverigedemokrater. På Avpixlat kallas han “hedersknyffel” och “möjligen Sveriges enda riktigt objektive” politiska expert, man berömmer hans “direkta stil och objektivitet utan pekpinnar och förlamande politisk korrekthet”, och när Oscarsson på sin Facebooksida frågade följarna om Moderaterna skulle “gynnas 2018 av sin stramare flyktingpolitik” röstade 2 200 personer ja mot de bara 150 som röstade nej. Detta må vara anekdoter, men de är ganska tydliga.
När Alex Schulman gav sig på Marcus Oscarsson gjorde han sig därmed också till ovän med ganska många arga och anonyma internetanvändare. De började leta med ljus och lykta efter anledningar att svartmåla Schulman. Och detta fann de:
Ett klipp från 2009, inspelat i studion hos det saligen hädangångna radioprogrammet “Vakna! Med The Voice”. I programmet pratar Schulman om boken han nyss utkommit med, “Skynda att älska”, som handlar om relationen till hans pappa. Schulman blir märkbart berörd, får svårt med orden och sätter en hand över ögonen. Han räddas till slut av att programledarna utannonserar en reklampaus i radion. Men kameran fortsätter filma, och när reklaminslaget påannonserats spricker Schulman upp i ett hånflin. “Ka-ching! De går ju på den här grejen varenda gång”, hojtar han och flinar att han minsann “garvar hela vägen till banken”.
“Alex Schulman inser inte att kameran rullar och han visar sitt rätta och känslokalla jag“, skriver den främlingsfientliga och SD-vänliga bloggen Pettersons. “Empatilös Alex Schulman gråter krokodiltårar när han filmas“, skriver en annan blogg. Shit vilke jävla pajas! Använda sin döda farsa som PR för att sälja sin jävla bok! Fy fan alltså“, skriver en privatperson på Facebook. “Bland de mest fatala jag sett på nätet :-) Kan inte bli värre! Grattis Marcus Oskarsson“, skriver en annan. En Facebooksida som heter “Vi som hatar journalister & politiker för att dom alltid vinklar sanningen” publicerar klippet med kommentaren “Äcklig människa“, och de 20 000 följarna av sidan reagerar med vrede.
Klippet har fått över 60 000 visningar under de senaste dagarna, enligt Youtubes statistikverktyg.
Och här återkommer vi till min inledande klyscha. Är det för bra för att vara sant att Alex Schulman fångats på kameran när han flabbar åt godtrogna bokläsare? Vi kan ju börja med ett logiskt resonemang.
Antingen är klippet på riktigt, eller så är det en sketch. Vad talar för att det är på riktigt? Visste Alex Schulman att hans medverkan i radion spelades in av kameror? Ja, troligen – han hade medverkat flera gånger innan, bland annat bara ett halvår tidigare. Medverkade Alex Schulman i radiokanalen igen efter klippet där han påstods ha gjort bort sig? Ja, bara något år senare. Är Alex Schulman en sorts offentlig person som kan tänkas delta i en sketch? Ja. Det räcker med att veta det grundläggande om hans offentliga person för att tycka det låter sannolikt.
Detta är bara ett resonerande, ett försök att logiskt komma fram till om hans fadäs i radion var autentisk eller ett skämt. Vill man ha fakta kan man vända sig till ett klipp som spelades in under ett besök i “Vakna med NRJ” i februari 2013, då han själv kallar det en sketch. Medverkar gör också Jakob Öqvist, som kallar det ett “scam” och ett “prank”:
Själv har jag gått så långt som att fråga Alex Schulman.
– Har försökt svara att det är en sketch till alla, men sen märkte jag att det var det organiserade mörkret som höll på och då beslöt jag mig för att strunta i det, säger han.
En annan som intygar att klippet visar en teaterföreställning är Josefin Crafoord, som var med i studion den där gången.
– Som jag minns det var det en kul grej, ett planerat practical joke, säger hon.
Att fråga sig om saker man läser är för bra för att vara sanna är alltid viktigt. Det tragiska är som sagt att vi tenderar glömma bort det när det skulle behövas som mest. Vi människor är byggda som så att vi tenderar acceptera påståenden som passar med våra åsikter, och bortse från fakta som talar mot vad vi redan tror på. Just därför är det särskilt då du sitter med någonting framför dig som verkligen passar med din världsbild, en text, bild eller ett filmklipp som inte gör annat än att bekräfta dina åsikter, som du måste komma ihåg den där tråkiga frågan. Visst, Alex Schulman har gjort sig skyldig till sin beskärda del av elakhet under hans karriär i media. Visst finns det de som tycker illa om honom på grund av detta. Visst vore det skönt för de som ogillar honom att hitta en så här tydlig illustration av att han är en dålig människa. Men de tjänar ingenting på att komma dragande med teaterpjäser. Det de tjänar, såväl i trovärdighet som i att vi får ett bättre samhälle, är att alltid komma ihåg att hejda sig och ställa frågan: Är det här för bra för att vara sant?
I veckan har tusentals människor struntat i det, och i ett missriktat beskyddande av sin idol Marcus Oscarsson delat vidare ett klipp där de tycker Alex Schulman gör bort sig. Det tråkiga för dem är att alla med ögonen på plats, och som har förmågan att se sanningen även om deras egna åsikter är annorlunda, ser att klippet de delar vidare är en sketch. De framstår kort och gott som korkade.
Vill du framstå som korkad?
Först, Schulman är en hatmänniska för mig och jag försöker undvika hans alster. Det här “skämtet” som du redovisar har jag inte sett och vad jag begriper inte fått särskild stor spridning i t.ex. kvällspressen.
När jag nu jämför med en liknande händelse där en sverigedemokrat också skämtar och blir filmad då visas det upp i all media med krav om hans avgång. Era (dina) dubbla måttstockar känns inte bra för mig. Jag kan ändra uppfattning om du kan förklara detta för mig.
Schulman företräder inte det svenska folket. Han sitter inte med i möten och förhandlingar som har en direkt påverkan på våra liv. Om han beter sig illa bestraffas han genom att försäljning av hans böcker och antal lyssnare till podden minskar. Beter sig en politiker illa bör han fråntas sitt uppdrag.
Att kräva att en kulturpersonlighet ska granskas lika grundligt som en riksdagspolitiker är en samhällsfara.
Jörgen, du förstår inte. Jag kräver ingenting utan noterar att människor bedöms och hanteras olika. Är inte båda människor och som människor de bedömts? Förresten “samhällsfarlig”, där tog du väl i lite för mycket?
Du skriver “Era (dina) dubbla måttstockar känns inte bra för mig”, vilket får mig att tro att du vill något annat – men min sista mening var generellt menat.
Nej, det är inte att ta i. Mer och mer ser vi hur politikers illa beteenden behandlas med ett sleight of hand: istället för att diskutera den givna situationen tas irrelevanta saker upp, t ex att en kulturpersonlighet som betett sig lika illa slipper undan samma massiva kritik som politikern får utstå. Det kommer att skada vårt samhälle om det fortsätter vara så. Politiker SKA ständigt kritiseras och granskas, för i sina roller som politiker är de inte individer – de är företrädare för oss alla. Om vi slutar ha ett skeptiskt förhållningssätt till våra politiker, om de bedöms på lika grund som andra offentliga personer som inte är förtroendevalda, kan de lättare utnyttja oss. Vi är underordnade personer som Kent Ekeroth; vi är inte underordnade personer som Alex Schulman.
Först, Alex Schulman en kulturpersonlighet? Att kalla honom detta är en verklighetsförfalskning tycker jag.
Att Schulman bestraffas om han gör något felaktigt genom folk inte köper hans alster är väl fullt jämförbart med att du röstar inte på t.ex. Sverigedemokraterna om du tycker att Kent E. beter sig illa är ju en bestraffning också tycker jag. Uppenbart håller du med mig om att sverigedemokrater och Schulman behandlats olika iallafall.
Om din poäng är att politiker ska granskas hårdare, ska avkrävas en högre moral samt bättre sinne för humor då kan jag förstå dina synpunkter. Men, min poäng var att domen är olika beroende på vem det är, vid ett likartat (dumt) beteende.
Avslutningsvis (från min sida) håller jag heller inte med dig om hur en politiker ska granskas. Enkelt uttryckt så tycker jag: Noggrann granskning av politiker i politikerutövning. Tidigare liv och privatliv är tämligen ointressanta, undantag kan väl finnas. Politikern kan ju “straffas” både av partiet, nomineras ej eller av väljarna. Ett vettigt system tycker jag och inte heller särskilt samhällsfarligt.
Det är väl ändå med rätta att det inte har spridits i kvällspressen, då det var en ren felaktighet, eller hur? Det var en sketch. Förstår inte riktigt ditt argument där.
Att du istället tar upp den sverigedemokrat som säger någonting, som jag inte antar är en sketch, utan från hans vardagliga mun, passar inte riktigt in här. Det är en påhittad liknelse från ingenstans, känns nästan som att dra efter halmstrån… “media anklagade en förtroendevald sverigedemokrat, så för att visa att det finns andra människor som säger dåliga saker så går vi på… uhm… mediepersonligheten Alex Schulman kanske.”
Det är inte två olika måttstockar. Det är en måttstock och en leksaksbil.
Håller för övrigt med allt Jörgen skrev.
“Jag kan ändra uppfattning om du kan förklara detta för mig.”
Uppenbarligen inte, för du kunde verkligen inte röra dig ens en millimeter på en enda sak från Jörgens kommentarer, inte ens medge att Alex Schulman är en personlighet inom kultur. Uppenbarligen är du oförmögen att byta uppfattning.
Det komiska med denna artikel/blogginlägg är inte att budskapet är fel, tvärtemot är det ett intressant och insynsfullt budskap. Dock så fördärvas hela tanken med inlägget när du mot slutet själv tar del i det tankesätt och den sanningsförvridning du försöker motverka. Schulman gör, i och med sin minst sagt vinklade uppmålning av Oscarsson, sig själv skyldig till precis samma sorts hetsande, sanningsfrånvända och partiska tänkande som de som använder sig som denna uppenbara sketch för att svartmåla honom. Det får alltså även honom, och i förlängning tyvärr även dig, att framstå precis lika partiska som dem.
Vill du se korkad ut?
Du har missat hela poängen så tillåt mig att försöka förklara denna.
Alex Schulman och Jack Werner får vara hur partiska de än vill vara. Precis som att du får vara den mest partiska människan i hela världen om du nu skulle vilja ha detta som mål. Ingen kommer att försöka stoppa dig. Det är fritt fram för dig att tycka om Marcus Oscarsson och tycka att Schulman är dum i bollen som kritiserar Marcus. Samma sak gäller alltså både Schulman och Werner. Werner vill med sin text visa att oavsett vad du tycker om folk och politik så är det fortfarande viktigt att hålla sig till sanningen. Exemplet ovan visar att alla på interwebben inte gör detta. Klippet uppstod alltså ur en sketch där det som sägs inte är på riktigt utan skådespeleri. Detta bekräftas av flera oberoende källor. Alltså bör inte någon dela detta klipp under falska premisser då det inte är sant. Precis som att ingen som tycker illa om Marcus Oscarsson bör dela ett klipp där Marcus dödar hundvalpar samtidigt som han skrattar högt om detta är ett klipp som förvanskar sanningen. Nu finns inte ett sådant klipp men om det hade funnits så vore det fel av de som delade det oavsett vad de tycker om Marcus.
Marcus Oscarsson är en politisk expertkommentator i TV som når en stor del av Sveriges befolkning. I sin roll som politisk expert ska han vara objektiv (så gott det går) och detta gäller givetvis inte endast Marcus utan alla politiska kommentatorer. Att han frångår denna roll har fått kritik av Schulman men han är också en tyckare i media som får tycka precis vad han vill. Precis som du, jag, Werner och andra personer. Du skriver att Werner inte får vara partisk för då kommer han se korkad ut. Men Werner har inget krav på sig att inte vara partisk som Marcus Oscarsson har. Varför skulle han ha det? Han får rösta på vem han vill och han får säga vem han röstar på till vem han vill. Där finns inga begränsningar alls i hur opartisk han får vara.
Så för att sammanfatta. Sprid inte uppenbara lögner på interwebben oavsett dina personliga åsikter om personen du sprider lögnerna om. Däremot om du tycker att någon är dum och en annan är snäll, så givetvis har du all rätt att dela med dig av denna åsikt. Däremot får man, per definition av sin yrkesroll som oberoende politisk kommentator, inte uttrycka sig opartiskt så som Marcus Oscarsson gjorde och blev kritiserad för. Detta bekräftas även av Marcus arbetsgivare. Skulle Marcus inte ha denna yrkesroll hade han varit precis lika fri som du, jag, Schulman och Werner att vara hur partisk han än vill vara.
Ridå ned.
Under de premisser du målar upp kan jag inte annat än att hålla med om att mitt inlägg skulle vara lika partiskt som det jag själv fördömer. Dock kan jag inte hålla med om att de premisserna stämmer. Marcus Oscarsson skall mycket riktigt hålla sig opartisk och objektiv i sina uttalanden som politisk expert och kommentator. Detta är vi båda överens om, av vad jag förstår. Brytpunkten här verkar dock vara vad vi anser vara opartiskt och objektivt. I mina ögon är en analys av det politiska läget i EU samt en föreslagen åtgärdsplan, baserad på objektiv fakta av vad de olika medlemsstaterna har som ståndpunkt, inte ett subjektivt uttalande. Tvärtemot ingår detta i Marcus Oscarssons roll som politisk kommentator och analytiker att göra just denna typ av analyser.
Schulmans reaktion på denna analys, som inte på något sätt har att göra med Oscarssons personliga ståndpunkter i berörda frågor, var då i min mening precis lika förkastlig och icke-källkritisk som de fånar som delat videoklippet med Schulmans uppenbara sketch. Att författaren sedan förkastar det ena utan att förkasta det andra, när båda aktioner är likvärdigt felaktiga och känslo-/värderingsbaserade får honom, i mina ögon, att framstå som just det han vill förkasta. Korkad.
Mina personliga åsikter om varken Oscarsson eller Schulman är i detta fall relevant enligt mig. Det som, åtminstone jag, diskuteras är sakfrågan och inte personliga tycken.
Förhoppningsvis har jag gjort min ståndpunkt tydlig, annars skall jag förtydliga.
Att hålla en grupp/person (i detta fall videodelarna) till svars för ignoranta, osakliga och naiva aktioner medan man försvara, alternativt ignorerar, en annan person/grupps (i detta fall Schulman) likvärdigt ignoranta, osakliga och naiva aktioner är för mig lika korkat som att ta del i dessa aktiviteter.
Men dina argument förutsätter att Schulman inte har rätt att tycka det han vill vilket helt enkelt inte stämmer. Han eller Werner behöver inte redogöra för alla sidor i en argumentation. Att du TYCKER att Chulman är naiv och osaklig och ignorant som du skriver får du självklart tycka men Werner har ju givetvis inget tvång på sig själv att tycka så eller redogöra för andras åsikter om Schulman. Att vissa tycker Schulman att bra och andra att han är dålig är inget Werner behöver redogöra för då detta inte är någon sanning. Det är åsikter och värderingar, däremot så är klippet under de premisser som det sprids en förfalskning. Detta är ingen åsikt utan fakta. Du skriver att dina personliga åsikter om Schulman inte är relevanta samtidigt som du några rader nedanför skriver att han är ignorant, osaklig och naiv. Om du vill få det till att detta är en universell sanning om Schulman och inte en åsikt så har du tyvärr fel. Hela syftet med Werners text är just det att vi måste skilja på åsikter och fakta. Fakta är att klippet visar inte att Schulman försöker lura svenska folket utan att det är en påhittad sketch. Åsikter är att Schulman är ignorant, osaklig, naiv, dum, snäll, god, trevlig, luktar osunt eller bara allmänt sexy plexy. Du skriver att du tycker att Schulmans reaktion på Marcus inlägg var “icke-källkritisk” men det han klagade på var ju att Marcus Oscarsson inte bör i sin roll som politisk experkommentator ta upp det som han faktiskt tog upp i sitt inlägg. Jag förstår inte alls faktiskt hur Schulmans åsikt om Marcus inlägg kan vara ett icke källkritisk fenomen. Det är ju hans åsikt. Om du inte delar den så är det helt okej. Men varken han eller Werner måste tycka som du eller för den delen redogöra för hur du ser på saken.
Din förmåga att se att uttalanden som detta: ”- Jag skulle vilja ta det här tillfället i akt att leda i bevis att Marcus Oscarsson är Sveriges farligaste man”.
som av en mer legitim karaktär än att dela ett videoklipp och påstå att det är bevis för någons karaktär är minst sagt intressant. Frågan vi diskuterar här är fortfarande avändning av källkritik i vad man delar med sig och uttrycker. Det tycks mig som att du, precis som författaren, vill se källkritik från de personer som anser att videoklippet är bevis för Alex Schulmans karaktär, men i dina egna ord så har dessa personer rätt att tycka vad de vill. Du menar då att det är fakta att klippet är en förfalskning. Påvisa mig denna fakta om du vill vara så snäll. i mina ögon är det mer en tolkningsfråga (och min personliga tolkning är att det är en sketch, inte för att det är relevant). Så ska jag förklara för dig vad som faktiskt, bevisligen är fakta. Oscarssons inlägg är helt och fullt byggt på fakta. Inte en enda gång “tycker” han något i sitt inlägg. Det finns alltså inget som helst bevis för att han är högerpopulist och i förlängning (ur Schulmans perspektiv) Sveriges farligaste man. Schulman gör alltså påståenden om Oscarssons karaktär, utan någon som helst belägg för dessa påståenden. Detta brukar kallas ärekränkning under Svensk lag. Men detta är tydligen något som kan förbises i ditt tycke? Att jag skriver att Schulman uttryckt sig ignorant, osakligt och naivt säger föga om vad jag tycker om honom som person. Helt ärligt tycker jag inte mycket alls när det kommer till honom. Min kunskap och kännedom om hans personlighet är allt för inkomplett för att jag skall kunna forma mig en medveten uppfattning om honom. Jag pratar om detta specifika uttalande endast, vad du väljer att tolka det som står jag ej för.
Slutligen vill jag kommentera denna del av ditt svar:
“Han eller Werner behöver inte redogöra för alla sidor i en argumentation. Att du TYCKER att Chulman är naiv och osaklig och ignorant som du skriver får du självklart tycka men Werner har ju givetvis inget tvång på sig själv att tycka så eller redogöra för andras åsikter om Schulman. Att vissa tycker Schulman att bra och andra att han är dålig är inget Werner behöver redogöra för då detta inte är någon sanning.”
Du verkar ha en oförmåga att hålla dig till principerna. Detta inlägg handlar om källkritik, inte om hur mycket eller lite man tycker om Schulman. Och om du vill påvisa brister i en grupps/individs utövande av källkritik är det rimligen även korrekt att påvisa samma brist av källkritik hos båda parter som är inblandade i frågan. Som exempel: Säger jag att du bevisligen är en hycklare, utan belägg, och en grupp människor börjar sprida en video på mig där jag säger att det är okej att slå barn, på skämt, (där det heller inte framgår tydlig dokumentation på att det är ett skämt), så finns det ingen rimlighet i att hålla videospridarna till svars för källkritik medans man helt ignorerar det faktum att jag gjort mig skyldig till precis samma spridning av “tyckande uppmålat som fakta”.
Kan du på intet sätt se motsägelsen är denna diskussion förmodligen helt betydelselös.
Vet inte hur tydligt jag måste uttrycka mig.
Ska personer som delar videoklippet och tycker det är bevis för bristande karaktär hos Schulman anklagas för att inte använda sig av källkritik så skall även Schulman, i min personliga mening, hållas till samma standard när han gör uttalanden om att Oscarsson är en högerpopulist och Sveriges farligaste man och hänvisar till ett facebookinlägg där Oscarsson gjort en analys av vad som kommer krävas för att motverka splittringen inom EU mellan olika stater.
När skribenten inte håller båda dessa “sidor” efter samma standard så framstår skribenten som korkad (vinklad, subjektiv, partisk).
Tog mig även tiden att utföra den outsägligt krävande akten som en sökning på Google utgör och fann följande definition av Högerpopulism:
“Högerpopulism.
Högerpopulism eller radikal högerpopulism är en politisk ideologi och strategi som motsätter sig existerande politiska konsensus med ett starkt visat motstånd mot vad de menar är etablissemanget.”
När herr Schulman kan påvisa faktiska belägg för sitt uttalande Oscarssons tillhörande av denna ideologi, utöver en saklig analys av stater inom EUs olika förhållningar till flyktingmottagande och fem punkter hur man kommer till bukt med dessa splittringar för att undvika en EU-kollaps, då ska jag gladeligen utropa mig själv som ignorant, osaklig och naiv personligen.
“– Har försökt svara att det är en sketch till alla” Ha ha
En av de absolut sämsta efterkonstruktionerna jag hört av någon som fångats på bild med byxorna nere.
Och än värre, det finns tydligen många som köper konstruktionen, helt otroligt.